Kände en bebis?

måndag, maj 26, 2008 | 1 Comments

I helgen var jag hos Jakob och det blev en hel del packande för hans del. Jag fick inte röra hans saker, så han fick packa allt själv. Gabriel körde en tvärtomare och har bett sin morsa att komma upp och göra det åt honom. Jag är måttligt imponerad av bägge dessa pojkar. De är extrema åt varsit håll.

Vid ett specifikt tillfälle tyckte jag mig känna en liten boll i nedre delen av magen. Coolt om det var livmoder och bebis jag kände... Var och tittade i en bok av Lennart Nilsson, om hur barn utvecklas. Så fina bilder. Ville se en riktig bild av hur lillskiten ser ut just nu. Det var ju en genomskinlig liten människa på ngt sätt, men så liten så liten =)

Såg en viss person på stan också. Hon satt och fikade, som vanligt... Märkte att hon blev lite chockad av att se mig. Undrar hur lång tid det tar innan hon får reda på att vi ska ha barn. Djungeltrumman är ganska högljudd i Eskilstuna, så visst borde den nå Uppsala.

Mamma fick lite te i Mors dag present och jag hivade iväg ett grattis till Lilian också ;)
Annars var söndagen lugn. jag och mamma låg i solen ett tag och sedan fikade vi på Amarant. Jag sa att jag ville ha en chokladbiskvi och en dricka, Sprit eller cola, absolut inte fanta. Mamma kommer ut med ngt toscaliknande då kakorna var slut och en Fanta, suck. Jag drack den ändå. Skiter i det mikrogram med gelatin den innhåller.

Har fortf lakritssug, men mina tänder känns inge bra. Tror jag har ett hål. Skärpning på sötsakerna nu!

Numera har jag Xbox hemma och jag lirade väl i 3 h innan sängdags. Jade Empire, rätt roligt än så länge. Bytte till Jakobs säng också vilket jag är lite skeptisk till. Tyckte jag hade ont i höften imorse, och jag som alltid ligger på sidan. Vi får se om det berodde på kartongbärande eller om det är sängens "fel".

Förresten- jag gillar inte när folk närmare sig min mage. Kommer att känna obehag när folk vill fram och talla på den. Det är fort MIN kropp, inget allemansrätt här inte.. så nu vet ni. Vill ni tafsa så fråga innan...

1 kommentarer:

Anna Högrelius sa...

Usch, minns hur jobbigt det var när människor jag inte ens kände kom fram och tog på min mage. Ryt ifrån, det är DIN mage!

Den boken är underbar. Jag satt och tittade i den vecka efter vecka. Var bara förlossningsbilderna jag inte riktigt fixade. :P

Jag kände Isadora första gången i vecka 17, vilket är väldigt tidigt. Hon på MVC var skeptisk fram till dess att hon också kände henne. :D

About