Åh, ni ensamstående mödrar där ute i världen- jag beundrar er som orkar!
Är hemma ensam med C då J är tvungen att vara i Uppsala tor-fre. Han ska även vara borta hela nästa vecka! Det är rätt jobbigt det här... Att bli avbytt när hon är vaken så man kan få göra lite nytta, eller sova, är guld värt. Försökte sova nu i eftermiddags eftersom hon brukar vara lugn, men det vevades och "muttrades" som en galning trots att hon fick snutta i 3 hela omgångar inom loppet av en halvtimme. Suck... Inte roligt när amningen strular. Tror inte jag har tillräckligt med mjölk för att hon ska bli nöjd. Idag har hon ratat flaskan också som jag trodde skulle bli min hjälp i vardagen när amningen inte vill. Tji fick jag. Verkade nästan som om hon fick igång kräkreflexen när hon fick den i munnen. Visserligen är pipen ganska stor, så jag kanske ska inhandla en ny flaska med mindre pip. Dock går hon upp som hon ska- 500g på 2 veckor, nu väger hon 4,6kg! Min lilla tjockis, tihi =)
Igår kväll fick jag några smil som inte hade med magknip att göra. Hoppas hon ger lite mer gensvar på leenden snart. Hon är så söt då.
Har fixat med BVC i Uppsala (verkar som om den nya barnmorskan är av äldre typ och lite virrig, skit också, för Karin här i Torshälla är bra...), ändrat hemförsäkringen, adressändrat, bokat tid hos frissan, ska till tandläkaren och så ska C göra göra hörseltestet. Ändå en del att göra innan flytt och jag har lovat en del fika och att hälsa på folk. Hoppas C är lugn så jag hinner packa det sista och tvätta. Mamma har erbjudit att ta henne på promenader så jag får sova och packa. Det tackar man för!
Ngn mer som var tvungen att amma varannan timme under natten i början? Nu har jag suttit vid datorn i 30 minuter sedan hon somnade, så det innebär att jag kan sova till ungefär 2, sen är det dags att vakna och amma... Jag längtar tills man kan sova en hel natt. Tidiga mornar gör mig inget, men att få sova i iaf 6 timmar oavbrutet är mkt värt just nu...