Har varit och tränat två ggr på F&S nu. Riktigt najjs med barnvakt. Första gången sov hon sig igenom, men andra gången satt en av tanterna med henne. Hon var inte tjurig, men vaken. När jag hämtade henne hade hon somnat igen.
Vet inte riktigt hur jag ska få ungen att börja ligga med huvudet mer åt höger ist för vänster hela tiden. Kommer få snedskalle! Försöker bulla upp med handdukar och så, men hon lyckas hamna åt vänster ändå =(
Köpte mig ett par skjortor på HM idag. Lite mer amningsvänliga kläder. Känns inge bra att behöva dra upp hela tröjan och blotta magen när man ammar tex ute på stan. Var och fikade med en mammagrupp i onsdags (genom FL). Det var en tjej som fortf hade magen kvar.
Visst är det trevligt att få komma ut och göra saker och träffa folk. Men, och det är ett stort MEN- Det spelar ingen roll hur trevligt det kan vara att träffa folk- man saknar sina nära vänner som man vet det mesta om och inte behöver vara "artig inför". J tycker jag ska ut mer och träffa folk, och hans vänner. Men det är just det- HANS vänner. Inte ens tjejerna på jobbet som jag träffade varje dag blev ens riktiga vänner- och då träffades man mkt. Det tar att bra tag innan man blir bekväm med folk. Och jag vill gärna välja själv vilka jag vill umgås med- inte vad ngn annan anser är vettigt folk. Blir lite påprackat. Sen hjälper det inte att J har roliga saker för sig medan jag är "fast" med C. Ja, men gör saker du med då kommer kommentaren- ja, men de som jag verkligen vill umgås med bor inte här! =(
Märks att jag saknar hemmet igen? Jo- och det kommer nog aldrig gå över. Jag känner hela tiden att jag har fått kompromissa en jävla massa den senaste tiden för Cs skull, eller är det för Js..? Hur långt kan man kompromissa innan man helt glömmer bort sig själv? Mår C bra av att ha en mamma som mår piss inombords men håller ut i väntan på bättre tider?
4 kommentarer:
Inget barn mår bra av att mamma mår piss. Jag förstår dilemmat, för pappan är ju J liksom och han bor ju där han bor. Men du måste tänka på dig själv också...!
Det finns bara en första tid med bebisen och det är så himla tråkigt att du inte ska få uppskatta den tiden som du borde få göra... =/
Håller med Marie.. ledsamt om all tid ska gå åt till att sakna hemstaden och vännerna..
Håller med jag oxå. Tror det är mycket därför lilla sover dåligt eller är oroad osv. Barn känner av hur man mår mer än man tror.
o tråkigt att du behövde flytta så långt från dina vänner. Tror du och Lilian skulle kanske behöva varandra mer. om du förstår hur jag tänker. Vänner är viktiga och tryggheten man har av riktiga vänner, och nu när ni båda är nyblivna föräldrar så har ni en grej till som ni har gemensamt. Även om det finns telefon mm så blir det ju inte samma sak som att umgås.
För mej försvann dom få kompisarna jag hade när jag skaffade barn. Till o med dom som hade barn innan försvann.
Barn mår aldrig bra när föräldrarna inte mår bra. De märker saker mer än man tror. Du måste försöka prioritera dig själv lite oftare. Man kan inte leva för någon annans skull, för till sist går man under - och till vilken nytta?
Kram!
Skicka en kommentar